En termin går fort. Fysik B-kursen är avslutad.

Stort tack för ert engagemang i bloggen! Den innehåller en samling intressanta inlägg och kommentarer som säkert kan inspirera nästa termins fysikelever.
Hoppas ni får en härlig sommar!

Jag har funderat på en fråga som dök upp när jag läste en artikel om svarta hål och dess uppkomst och det var : Det sägs ju att solen är en stjärna, och svarta hål uppkommer när en stjärna exploderar, och då undrar jag hur stort den svarta hålet skulle bli om detta hände med solen?

Gravitationskonstanten, G= (6,6726*10^-11) N m² kg^-2

Solens massa, M=(1,989*10³⁰) kg

Ljusets hastighet, C= (2,997925*10⁸) m/s

2 * G* M = R à 2 * (6,6726 * 10^-11) * (1,989 * 10³⁰) à 2952,97 m
C² (2,997925 * 10⁸)²

Via formeln kan vi konstatera att om solen (som stjärna) skulle explodera så kommer händelsehorisontens radie att ha en radie på 2952,97 m vilket skulle leda till att en stor del av universum skulle upphöra existera samt att dess starka gravitationskraft skulle sluka i sig allt levande/ icke levande materia.

Hur uppkommer solfläckar?

Solfläckar är ett område i solens fotosfär med en sänkt temperatur, det är en skillnad på ca 2000 grader. De ser ut som mörkare områden på solens yta som kan bli lika stora som jorden,

Solfläckar uppkommer genom att solens magnet fält påverkar varandra.

Tänk dig magnet fälten som gummiband. När solen roterar så vrids magnet fälten runt, och kommer att tvinna ihop sig med varandra och ändra form, slås ut i form av öglor eller bågar från solen.

Där dessa gummiband eller de magnetiska linjerna trasslar ihop sig och slår knut på sig själv uppstår solfläckar.

Solfläckarna kommer i cykler på ca 11 år då är de mer aktiva och man kan oftast upptäcka flera solfläckar under den perioden.

Vad betyder PET? "kan någon förklara enkelt, hur en PET-undersökning fungerar?"

"PET" står för PositronEmissionTomography och är en medicinsk avbildningsteknik som bygger på användning av isotopmärkta medel, vilket möjliggör framtagningen av tredimensionella bilder av exempelvis ämnesomsättningen i hjärnan osv.

Om man ska förklara denna teknik enkelt så kan man säga att en PET-undersökning är en undersökningsmetod som visar den kemiska ämnesomsättningen i organens funktion. Det går till så att man först får en injektion med spårämnen, som sedan syns med hjälp av en scanner.

Spårämnena som innehåller en radionuklid(flour-di-glukos) från injektionen tas upp i kroppens mjukvävnader och celler som har en förändrad ämnesomsättning och sänder ut gammastrålar som kan liknas vid röntgenstrålar. Dessa strålar blir sedan registrerade av PET-scannern som räknar fram en 2D eller en 3D bild av det undersökta området.

T.ex. Förhöjt eller onormalt blodflöde.

Källa: http://www.netdoktor.se/cancer/?_PageId=819

Vad är radondöttrar och varför är de farliga?

Radon uppstår i sönderfallskedjan av uran i berggrunden. När radon i sin tur sönderfaller bildas de så kallade radondöttrar.

De är radioaktiva metallisotoper av polonium,vismut och bly, som lätt binder till dammpartiklar under alfasönderfallet(alfasönderfall är radioaktivt sönderfall där en atomkärna sönderfaller och avger en alfapartikel, det vill säga en partikel bestående av två protoner och två neutroner) och följer med inandningsluften ned i lungorna.

Anledningen att de är farliga är för att i sin tur när partiklarna har nått lungorna så avges alfastrålning vid sönderfallet som är skadligt och kan orsaka lungcancer.

Det tar ca. 15-40 år från det att man utsatts för strålningen till dess att lungcancer kan påvisas.

Ungefär 300 till 1500 personer per år är uppskattat att de dör av lungcancer som orsakats av radon.

(Källa: Quanta Fysik (boken

Stjärnor

Stjärnor föds, lever och dör. Hur kan man veta så mycket om enskilda stjärnor, t ex deras ålder och deras massa?

Det som är den grundläggande principen för att man överhuvudtaget skall kunna veta någonting om stjärnor och andra kosmiska identiteter är att studera det man ser. man upptäcker någonting, gör en teoretisk modell av det man uppfattat, man gör förutsägelser och bekräftar eller förkastar dessa genom att studera ännu mer.

Det som har berättat mest för oss om stjärnors egenskaper är teleskopet. Genom att använda detta kan man registrera ljusspektrum från en stjärna och därefter med hjälp av en spektrograf berätta om vilka ämnen stjärnan består av. De som från början upptäckte att man kunde se stjärnornas grundämnen genom att titta på deras spektrallinjer var kemisterna Gustav Robert Kirchhoff och Robert Wilhelm Bunsen i mitten av 1800-talet. Genom att titta på det uppmätta ljusspektrumet kan man också få reda på hur varm en stjärna är.

På 1910-talet formulerade astrofysikerna Ejnar Herzprung och Henry Norris Russel HR-diagrammet som berättar om stjärnors luminositet mot mått på deras temperatur, spektraltyp och färg. Även stjärnors massa går att urskilja i HR-diagrammet.

Med hjälp av asteroseismologi, som berättar om stjärnors inre genom seismiska mätningar i jämförelse med studier av jordbävningar på jorden, kan man berätta om stjärnors ålder. Även genom att jämföra stjärnors uran-238halt med stjärnors uran-238halt som man tror har funnits sedan inuversum skapades, kan man med likt kol-14 metoden bestämma en stjärnas ålder.
ifall spektrallinjerna i en stjärnas spektrum är förskjutna gentemot hur de brukar vara så berättar detta om att stjärnan rör sig ifrån oss, och man kan också räkna ut hastigheten. Med skiljaktigheter i spektrumet kan man också få reda på lite om magnetfältet kring stjärnan.

Man studerar också radiovågor som stjärnor sänder ut, även infrarött ljus, röntgenstrålning, ultraviolett ljus och gammastrålning. Dessa fenomen berättar också en del om en stjärnas egenskaper.

Det är precis som i kärnfysiken, i astrologin så att man inte kan använda ögat för att bekräfta vad man antar. Man får försöka hitta så pålitliga samband och förhållanden som möjligt, och tillämpa dessa på fenomen som ter sig lika. Man skapar troliga formler och teorier för hur saker och ting går till, saker som man sedan kan räkna på.

Källa:
http://www.eso.org/public/sweden/science/stars.html
http://sv.wikipedia.org/wiki/Asteroseismologi
http://www.vattenhallen.lth.se/skola/forskarportratt/nils_ryde_astronomi/forskningsrepotage_astronomi/
http://www.astro.lu.se/Planetarium/overview.html

Malin

Härdsmälta

Vad sker fysiskt under en härdsmälta av ett kärnkraftverk, som exempel i Fukushima?

En härdsmälta kallas det som inträffar när härden i ett kärnkraftverk smälter och farliga ämnen kan spridas ut i omgivningen. Hur kommer det då sig att härden kan smälta?

Uran-236 är ju ett väldigt instabilt ämne och klyvs lika fort som det uppstått. Uran-236 frigör otroligt mycket energi när den klyvs, och isotopen finns inte i naturlig form. I både atombomber och i kärnreaktorer så skjuter man då neutroner på uran-235isotoper så att de blir uran-236isotoper , som i sin tur klyvs och ger ifrån sig stora mängder energi och radioaktiv strålning.

Då kan man undra hur reaktortanken kan klara av denna oerhört kraftiga process, bara för att den omges av ett strålskyddande hölje?
Faktum är att det finns två faktorer som bromsar uranreaktionerna och gör att de inte ställer till skada utanför reaktortanken. Den första är tungt vatten som cirkulerar i reaktortanken och kyler ned processerna så att det inte blir så varmt att det skall kunna brinna i tanken. Den andra är att det sitter kadmiumstavar i reaktortanken intill uranet, som fångar upp en del av neutronerna och på så vis håller kärnklyvningen på ett lugnt plan.

Om kylarvattnet skulle minska så att reaktortanken blir för varm, eller om kadmiumstavarna skulle gå sönder så att kedjereaktonen går för snabbt, skulle tanken inte klara av att hantera processen. Det är då det blir en härdsmälta, vilket innebär att tanken smälter och de radioaktiva ämnena sprids.

Här är en youtube-film där man kan få härdsmältan illustrerad för sig om man vill!
http://www.youtube.com/watch?v=3_H3-Sy-Mzk

Källa:

http://www.nordlov.dk/atom/reaktor1.htm

http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rdsm%C3%A4lta

http://svtplay.se/v/2364559/rapport/hardsmalta-vad_innebar_det_ (ytterligare en film om någon vill se)

Malin

Vad finns det för stöd för Big Bang-teorin? Vad fanns ” från början”? Bildades allting på en gång i en enda soppa?

Allt började när vetenskapsmannen George Gamov trodde att helium inte skapats utav solen utan att den skapats lång innan solen en föddes. Eftersom han inte trodde att solen skapat allt helium var han tvungen att hitta en annan källa för heliumbildning och insåg att det måste vara extrema temperaturer för att helium skulle kunna ha bildats. Närmare en miljard grader Celsius, vilket var långt över solens egen temperatur.

Gamov kom upp med den så kallade Big Bang-teorin. En teori om att en enda stor explosion skulle ha skapat hela universum. Stöd för teorin är att vi kan se hur universum faktiskt expanderar, vilket tyder på att universum måste ha varit mycket mindre en gång i tiden. Att universum skulle ha skapats ur en enda liten prick på ett ögonblick. Ett ögonblick där all materia, tid och rum skapats.

År 1945 vad de flesta emot Gamovs teori om Big Bang, men han kom på att om all materia skulle ha varit så komprimerad i en liten prick skulle den vara extremt varm, och en källa för helium att kunna bildas. Enligt Gamov skapades universum på mindre tid än vad det tar att laga en vanlig middag.

I New Jersey fanns två andra forskare vid namn Arnorl Penzias och Robert Wilson som hade tänkt att undersöka den svaga harlo av väte som omger vintergatan. Med hjälp av ett radioteleskop (Bell Labs Horn Antennae) skulle de kunna ta upp radiosignaler från rymden, och kunna lokalisera exakt var de kommer ifrån, då teleskopet går att rikta åt alla håll.

Wilson och Penzias var tvungna att göra sig av med allt störande bakgrundsljud för att kunna lokalisera signalerna. De kunde dock inte bli av med allt ljud oavsett vilken riktning antennen hade. Upptäckten av detta svaga brus kunde bara ges med en förklaring. Ljudet kom från strålning, efterklangen från Gamovs Big Bang. Detta var ett avgörande bevis för att Gamov hade rätt. Big Bang måste ha ägt rum. Strålningen går faktiskt att höra när man byter kanal på tv:n eller radion.

Wilsons och Penzias upptäkt stärkte Big Bang-teorin och att Gamov hade haft rätt om vätet och heliumets uppkomst. Allt väte och nästan all helium skapades i Big Bang, som utgör 98% av alla atomer i universum idag.

Med hjälp av teorier om tunga atomers uppkomst kunde människan nu få en klar bild. Nu förstod vi hur alla atomer i universum skapats.

Tidsperspektiv
Big Bang ---> under några minuter skapas väte och helium ---->  i 300.000 år expanderar universum ---> enskilda atomer börjar skiljas och ljus skapas ----> flera miljoner år senare smälts stora vätemoln samman till stjärnor. I stjärnorna bildas resterande atomer som finns idag.

Bruset som Wilson och Penzias upptäckte är resterna av det ljus som skapades av de enskilda atomerna.

Ett bevis på att universum faktiskt expanderar är att oavsett var i universum du befinner dig, rör sig himlakropparna ifrån dig. Det här kan man bekräfta med hjälp av dopplereffekten. Man mäter ljusets våglängd från en himlakropp och kan konstatera att föremålet faktiskt rör sig längre och längre bort. 

Däremot finns ingen som kan säga vad som fanns innan Big Bang. Tid och rum skapades i Big Bang, men har det kanske skett förut? Att universum expanderat, för att sedan dra ihop sig igen och bilda en liten prick, som sedan exploderar igen till ett nytt universum? Ingen vet...

                                                                                      
källa: Film från FLOD.

Vad är kvarkar för någonting?

Kvarkar är de minsta beståndsdelar som materia består av, så vitt vi vet idag. Det finns sex olika kvarkar som kallas upp-kvark, ner-kvark, sär-kvark, charm-kvark, topp-kvark och botten-kvark. Kvarkar kan inte finnas som fria partiklar, utan de finns inne i protoner och neutroner och för att protonerna och neutronerna ska få sin rätta laddning har även kvarkarna laddning. Dessa laddningar är dock lite udda. U-kvarken har laddningen +2/3 medan d-kvarken har laddningen -1/3.

http://www.ne.se/sok/kvark?type=NE

http://www.linnaeus.uu.se/online/fysik/mikrokosmos/fykvarklepton.html

Försök med långt aluminiumrör

Försöket gick ut på att man skulle släppa två järnbitar genom ett aluminiumrör en och en. Sedan hade man två magneter som man skulle göra samma sak med och se om man kunde förklara detta fenomen genom iakttagelser.

Järnbitarna faller rakt igenom utan någon förändring medans magneterna tar längre tid att komma ut från röret.

Hur kan det bli så?

Jo, det är så att det bildas ett magnetfält i röret då magneten släpps, det bildas induktion, då den laddade partikeln (magneten) rör sig i ett magnetfält påverkas den av en kraft. I aluminiumröret finns både positiva laddningar-atomkärnor och negativa laddningar-elektroner. Ger man aluminiumröret en rörelse genom magnetfältet kommer laddningarna påverkas av en kraft som har till mål att flytta laddningen i ledaren.
Det är de så kallade "fria" negativa laddningarna (laddningselektronerna) som kommer vilja röra på sig.

Detta fenomen då laddningarna rör på sig kallas för en laddningsförskjutning som då sker i röret och därmed så bildas en spänning mellan rörets båda ändar. I den ena änden av röret finns ett överskott av positiva laddningar och i den andra ett överskott av negativa laddningar.

Den magnetiska kraften som bildas av dessa två motladdningar i röret gör att den magnetiska karften uppåt bromsar in magneterna och gör att de faller långsammare. Det bildas ström i röret!

Museum of science and industry

Nu är jag tillbaka efter min minst sagt händelserika USA resa. Vi hade fullspäckat schema varje dag med allt ifrån besök på Wall Street och Chicago råvarubörsen till besök på världens största bolagsstämma och en helikoptertur över New York m.m. I Chicago passade jag på att på min "lediga dag" besöka Museum of science and industry, ett av de största science museerna i världen. Från början var det tänkt att vi skulle gå på ett naturhistoriskt museum men eftersom Obama var på besök I Chicago så var vissa delar av staden avstängda så vi lyckades inte ta oss fram till det naturhistoriska museumet, vilket jag är glad för såhär i efterhand för Museum of science and industry var verkligen någonting utöver det vanliga. Anläggningen var över 37000 kvadratmeter stor och vi gick runt därinne i fem timmar men han bara med att se cirka 1/5 av allt som fanns att titta på. Man kunde testa en massa experiment inom fysik, biologi, kemi, teknik, mekanik m.m. Jag kan verkligen rekommendera ett besök om ni någon gång kommer till Chicago, eller varför inte en klassresa dit nu när dollar är låg ;)

Magneten och pendeln

Precis som Therese skrev i sitt senaste inlägg gjorde vi några små experiment under en fysiklektion och jag tänkte berätta om det med magneten och pendeln.

En hästskomagnet placerades på bordet så att en pendel kunde pendla mellan magnetens syd- och nordpol. På pendeln satt en metallplatta där halva delen hade springor och den andra halvan var hel. Metallplattan placerades först så att springorna gick i magnetfältet. När pendeln sattes i gungning pendlade plattan fram och tillbaka genom magnetfältet utan större påverkan. Gravitationen var det enda som tillslut fick pendeln att stanna.
Nu bytte vi håll på plattan så att den sida där plattan var hel gick genom magnetfältet. När pendeln sattes i gungning denna gång saktades pendeln ner markant.

Förklaringen på detta är att mellan magnetens poler går ett homogent magnetfält från nord till sydpolen. När sidan med springorna på metallplattan pendlade i magnetfältet kunde magnetens flödeslinjer ta sig igenom springorna och ingenting hände. Men när metallplattans hela ände fick pendla kunde inte flödeslinjerna ta sig igenom och saktade därför upp pendeln.

Relativitetsteorin

Som sagt var vi på föreläsning i går(tisdag) om relativitetsteorin som jag tycker var ganska intressant.

Det vi fick höra om var att gravitationen inte alls är en kraft, utan att saker och ting rör sig i en perfekt rak linje med konstant hastighet.

Detta kunde förklaras med en skalbagge som går rakt fram men som råkar ut för en grop kant och kommer då att svänga.

Samma fenomen händer med månen.

Vi fick även lyssna till lite om svarta hål, om hur det kommer till och lite hur den fungerar.

Albert Einstein och relativitetsteorin.

Ikväll ska de flesta som läser fysik här på komvux i Enköping åka till Stockholms universitet för att gå på en föreläsning om relativitetsteorin. En teori om ljusets hastighet i vakuum och som den kände Albert Einstein kom på.

Själv kan jag inte följa med med hoppas ypperligt på att de som åker dit tar sig tiden att skriva på bloggarna om något speciellt de fastnade för under föreläsningen!

Visste du att?

....jordens magnetfält är just nu på väg att bli markant svagare. Jordens poler flyttar sig 10-50 kilometer om året och kan nu vara ett tecken på att jordens poler håller på att byta plats med varandra.

läs mer på: http://illvet.se/fraga-oss/hur-kan-jorden-vara-magnetisk

Norrsken, en fantastisk upplevelse!

Jag har själv haft turen och upplevt norrsken på himlavalvet ett flertal gånger. Det är en fantasktisk syn och ser ut att komma från en saga . Men hur uppkommer egentligen norrsken?

Utanför jordens atmosfär rör sig laddade partiklar i snabb hastighet, kallad plasma. Dessa laddningar kommer in i atmosfären och krockar med atomer och molekyler. Vid krockarna bildas ett ljus som kallas  norrsken.

partiklarna som skapar norrsken kommer från jonosfären och har fått en enorm hastighet med hjälp av energin från solvindar. partiklarna fångas in av jordens magnetfält och styrs mot polerna.
När de laddade partiklarna från jonosfären krockar med atomerna och molekylerna överför de energi. energin som överförs blir lite för mycket för atomerna och de släpper i väg den i form av ljus.
Ju längre ner i atmosfären laddningarna kommer desto fler krockar sker, och desto mer energi frigörs i form av ljus.

Har du någonsin sett ett norrsken?

http://www.irf.se/norrsken/Norrsken_varfor.html

Väntar med spänning på att få svar på mina frågor i Lärarens ruta ...

Speciellt det här med norrsken, har du upplevt det? Hur bildas det? 


norrsken, a photo by laserlars on Flickr.

Via Flickr:
Fotograf Lars Engström

Lektion v.12

Nu har vi kommit in på magnetism-kapitlet ordentligt, vi har gjort yttligare några experiment om magnetism där vi har lärt oss några av de viktigaste reglerna på detta kapitel dvs. högerhandsregeln och skruvregeln. Sedan har vi även lärt oss olika symboler som är bra att känna till vad de står för. Vi fick även en stencil att arbeta med.

I onsdags gjorde vi en labb som handlade om en strömvåg. Vi fick undersöka olika faktorer så som I(ström) x(avståndet som ryttaren utgjorde när man sköt på den) och l (den längd som man fick enligt graderingen när man ändrade på lådan som innehöll magneterna) sedan under 2 av försöken skulle man växla ström och på 1 av försöken skulle man ha konstant ström och läsa av värdena vi fick under alla 3 försök. Det vi skulle undersöka var "Kraften på en strömförande ledare i ett magnetfält". Detta skulle man då göra mha. en strömvåg. Detta var en mycket intressant och rolig labb, får se om rapporten blir lika rolig att göra :) Bild på experimentet finns ovan!

Fredagens lektion betsod av ännu mer experiment där vi undersökte elektriska laddningar och fick fundera på vad blixtar och åska egentligen är.

Jag skulle sammanfatta denna vecka som en intressant och lärorik vecka, men vi är ju trotts allt på mitt favorit område när det gäller fysik :)

CD-skivan

Jag ska redovisa hur en cd-skiva är uppbyggd och hur spåren på skivan kan "omvandlas" till ljud och allt smått och gott som har med det att göra t.ex. strålgången när man lyser med en laser på skivan osv :)

Lägger upp en länk, där man kan se hur tillverkningen av en cd- skiva går till.

Mycket nöje!

http://www.kossan.se/roliga-filmer/saa_tillverkas_cdskivor.htm

Magnetism

Nu har vi då börjat med magnetism.

Kapitlet började med en repetition av elläran från A kursen, där vi fick koppla och göra lite beräkningar.

I fredags fick vi göra lite experiment med magneter och fundera lite kring hur magneter fungerar.

En ganska trevlig mjukstart.

Internationella pi dagen!

Pi dagen är tillägnad talet pi och kallas för pi dagen eftersom denna dag i amerikanskt datumformat skrivs 3/14. Det är även den schweiziske fysikern Conrad Habichts födelsedag. Conrad var en mycket duktig fysiker och god vän till Albert Einstein men de visste ni säkert redan ;) Imorgon är en ännu viktigare dag, i alla fall för mig. Jag fyller år jippie! :D

Mikrovågsugn

Tänk att förr i tiden var mikrovågsugnen ungefär lika stor som vår ugnar, ganska stor skillnad på de vi har i dag och de första.

Har redovisat om mikrovågsugnen.

Vet du vad som händer om man stoppar in ett ägg i mikrovågsugnen?

Hologram!

Jag ska berätta lite om hologram, hur det funkar och hur man skapar det :)

Kolla in detta coola hologram som är gjort i Japan. En konsert som tydligen verkar vara ganska populär :)
Det jag ska berätta om är nog dock inte så här komplicerat ^^

Nytt kapitel, ny layout

Hej på er allihop!
Nu har jag ändrat en del på vår fysikblogg och tycker själv att temat passar ganska bra. Just nu håller vi på med vågor och på bakgrunden kan vi se både vattenvågor och lite ljus. Och självklart finns ju en hel del vågor i luften vi inte kan se och det kan man ju också säga passar in ;)
vad tycker ni andra? Något som ni vill ändra?

Nanotekniken

Revolution eller/och canser? Såg ni uppdrag granskning i onsdags? Ett program som jag tycker väcker tankar om vad som är bra eller inte bra. Är ny teknik alltid bra? Kolla på svt play Uppdrag granskning del 5 av 23, ligger kvar till den 22 juli.

Hade Newton fel????

Vad är det egentligen som får månen att hållas kvar i bana kring jorden, och vad är det som gör att äpplen faller till marken? En kraft? Nej, inte alls, säger Einstein.

Ska vi åka till Stockholm den 5/4 för att få veta mer?

Snart är det prov.

Ja snart är det fredag och dags för prov, men vi ska ju även lämna in våra skrivuppgifter. Har ni skrivit om det som ni uppgav på bloggen att ni skulle skriva om? Det har jag...till viss del iallafall.. Jag har skrivit lite om extremsport men även lite andra sporter faktiskt.
Tyckte ni det va lätt/svårt?
Jag har själv lite problem med mekaniken då man kan sitta och göra om alla dessa formler i all oändlighet!! Det är så förvirrande, och man blir så osäker på vilken formel man ska använda i olika samanhang..
Är lite orolig inför provet men hoppas på att det ska gå bra. Jag är iallafall hyfsat nöjd med min labrapport och skrivuppgift så jag hoppas att mitt utförande i dessa hjälper mig på vägen!

vad känner ni?

Ute och cyklar?

Var på ett fysik/teknik evenemang när jag hälsade på min bror i Linköping i somras. Där kunde man testa på massa olika experiment och lära sig allt ifrån Newtons lagar, vågrörelse, el lära m.m. Ett av de häftigast experimenten var dock de som beskrev gyroskopet. Man skulle hålla ett snurrande cykelhjul i två handtag på vardera sida. Det var inga problem tills man försökte vrida och ändra riktning på hjulet och upptäckte att det var i princip omöjligt. Vad beror detta på tror du?

http://www.utopiasthlm.se/?p=2105

Länkar till en film från MIT där man testar ett liknande experiment.

Nu har jag det!

Tanken slog mig att varför inte skriva om extremsporter? Det e precis vad jag tänker göra. Inte bara en utan lite av varje. Bl.a basejumping :) vad sägs om det? :D

Skidor!

Min skrivuppgift kommer att handla om Newtons lagar vid skidåkning. Hur man kan mäta hastigheter osv. Inte riktigt bestämt mig för exakt vilken del jag ska skriva om än men jag tog upp lite saker i mitt förra inlägg som kan vara intressanta att skriva vidare om.

Nöjesfält!

Jag funderar på att välja Newtons lagar på ett nöjesfält, det verkar spännande...
Plus att då vet man nästa gång vilka krafter som verkar på ens kropp.
Detta är något jag har funderat lite över när man sitter högst upp i någon berg-och-dal bana som precis är på väg över den där kullen då man undrar om man kommer klara av det eller tuppa av. Men jag är som sagt inte helt säker, men det lutar åt det hållet.

Skrivuppgift

Jag hade tänkt skriva om vad som händer på en lekplats, hur långt man kommer om man hoppar från en gunga, vilken acceleration och hastighet man har när man åker i en rutschkana osv.

Fotboll

Jag har en ide om vad jag ska skriva om. Den går ut på att mäta en stillaliggande fotbolls hastighet vid ett tillslag eller eventuellt den kraft som bildas vid tillslaget. Skulle vara tacksam för lite ider för hur man skall mäta hastigheten eller eventuellt kraften

Same, same different name?

Jag kom på att jag jättegärna skulle vilja skriva om svarta hål, rymdfantast som jag är! Men jag skrev ju om Newtons lagar i rymden när jag läste A-kursen. Blir svarta hål för likt? Men det skulle vara så perfekt för svarta hål har ju verkligen ALLT med centripetalkraft att göra... vad säger ni andra?

Stöta, slå eller kasta

Jag funderar på att skriva om en dag på golfbanan. Kanske inte om hela fyratimmarsupplevelsen, men en del av vad man kan stöta på, hur bollen rör sig främst då. Det är min vision i alla fall, sedan får jag se hur det blir när jag kommer igång på riktigt! Funderar även lite på diskus och curling. Kan kanske vara intressant från Newtonsidan sett.


Vad tror ni?

Skrivuppgift!

Jag har absolut ingen aning om vad jag ska skriva om i uppgiften. Jag har väldigt dålig fantasi när det gäller just skrivuppgifter för jag tycker alltid att mina egna förslag e för dåliga. Någon annan som har lite förslag? Något riktigt spännande? Kommentera gärna för jag behöver lite pepp!

 Merci boque!

Och sen så ville jag bara tala om att det inte är någon bra idé att mata en snigel med salt. I brist på annat! :p
(Bilden är tagen från google och får användas)

Skidresa!

Har du åkt skidor i lös snö någon gång? Hur kommer det sig att du kan stå på snön med skidor men sjunker ner i snön när du tar av dig dom? Jag tog semester torsdag - söndag för att åka skidor men kunde såklart inte släppa fysiken på fritiden ;)

Anledningen till att det går att stå på lös snö med skidor, trots att kraften från dig på snön är densamma som utan skidor är att trycket fördelas på en större area.

När en kraft F verkar vinkelrät mot och jämnt fördelad över en yta med arean A, är trycket p lika med kraften dividerad med arean,

P=F/A

Enheten för tryck är pascal, PA.

Tidtagning.

Vill man veta hur fort man åker mellan två punkter i backen kan man använda två fotoceller som är placerade nära varandra längst spåret. Med hjälp av avståndet mellan fotocellerna och tiden det tar att åka däremellan kan man beräkna hastigheten. Tekniken kan användas för att mäta hastigheten en utförsåkare har mellan olika punkter i en skidtävling.

En långpromenad

Vi fick några "uppvärmningsuppgifter" i förra veckan, och jag tänkte svara på tre av de frågor vi fick. Den första lyder:

Hur långt är ett ljusår?

Först och främst ska jag reda ut det missledande namnet "ljusår", som ju faktiskt inte är en tidsenhet, utan en längdenhet. Vi ska alltså räkna ut en sträcka, vilken ljuset färdas under ett års tid.

Ljusets hastighet, c = 3,0 * 10 ^ 8 m/s
Tiden, t, = 365 dagar = 31536000 s

s = v(c) * t = (3,0 * 10^8) * (3156 * 10 ^3) = 9, 46 * 10 ^15 m

Ett ljusår är alltså ca 9,5 * 10 ^11 mil.


Den andra frågan jag ska besvara lyder:

Hur lång tid tar det för solens ljus att nå jorden?

Medelavståndet från solen = 1,496 * 10 ^11 m
Ljusets hastighet, c = 3,0 * 10 ^8 m/s

t = s / v(c) = (1,496 * 10 ^11) / (3,0 * 10 ^8) = 498,7 = 8,3 minuter

Det tar alltså ca 8 minuter för ljuset från solen att nå jorden.


I den tredje och sista frågan fick jag uppskatta alla möjliga värden. Frågan var nämligen, hur många mil går man under en livstid?

Jag uppskattar att mina steg är 60 cm, och att jag går i snitt ca 8000 steg om dagen, vilket är närmare 5 km. En kvinna i Uppland har en medellivslängd på 83, 5 år, men då jag spenderar mycket tid i Dalarna (50 % dalkulla), där medellivslängen är 82,8 får jag räkna med 83,15 år.

0,6 m * 8000 steg = 4800 m
4800 * 365 = 1752000 m

Dividerat med 1000 = 1752 km / år eller 175,2 mil / år
175,2 * 83,15 = 14567,88 mil / livstid

Svaret är alltså att en kvinna med min benläng och skostorlek kommer att ha gått ca 14 570 mil under sin livstid, beroende på livslängd, yrke och intressen förstås.

A-eleverna är på hugget! Och ni också, eller hur?

Många nya inlägg i A-bloggen som ni måste läsa och kommentera!

Och de inlägg ni har gjort behöver kommenteras och diskuteras, kanske rättas till, berömmas...?

Är du en pratkvarn eller föredrar du att lyssna på andra?

Fredrik och jag fick i uppgift att ta reda på hur mycket vi har pratat under våran livstid. Vi utgick från en utav oss men eftersom vi båda är 20 år gamla och analysen bara är en uppskattning stämmer den ungefär lika på båda.

Först räknade vi ut hur många timmar det går på 20 år (minus sovtiden som vi uppskattar till 6 timmar/dygn).

24*365 = 8760 h
6*365 = 2190 h
8760-2190 = 6570 h
6570*20 = 131400 h (Den vakna tiden i timmar under 20 år)

Sedan räknade vi ut att vi pratar cirka tre ord/sekund.

3*60*60 = 10800 ord/h
10800*24 = 259200 ord/dygn

259200*365*20 = 1892160000 ord fram till 20 års ålder om man pratar konstant vilket man naturligtvis inte gör. Antal ord man yttrar beror också på hur socialt yrke man har. Lärare och telefonförsäljare pratar mer än t.ex. brevbärare och lastbilschaufförer. Vi valde att dela med fyra vilket betyder att vi pratar ungefär en fjärdedel av den vakna tiden.

1892160000/4 = 473040000 ord

Vi drar slutsatsen att en person fram till 20 års ålder har sagt cirka 473040000 ord. Resultatet varierar naturligtvis mycket från person till person, yrke, ålder, hur mycket man sover m.m.

Hur mycket har du pratat under din livstid?

UPPDATERA!

Hej alla!

Jag vet inte om alla hörde det men när vi skriver inlägg så finns inte alla ikoner uppradade för vad man vill lägga in. Tex, bilder, videos eller annat.
Om ni loggar in på ert konto och sedan går in på inställningar, scrollar ner till ni hittar en rubrik som heter "Välj inläggningsredigerare". Det står tre olika saker där i en lista efter varandra och överst står "Uppdaterad redigerare".
Klicka i den och spara sedan inställningar så dyker alla ikoner upp som ska finnas när ni skriver inlägg :)

Kolla inlägget från Malin och Siri. Det hade hamnat längst ner för att jag inte ställt in på lokal tid.

Vi har i vår uppgift beräknat skillnaden i lägesenergi hos en träkloss, då den placerats på olika vis, liggandes och ståendes. Vi använde oss av formeln:

E = mgh

Genom att använda oss av en linjal och en våg, tog vi reda på klossens olika höjd, samt massa. Vi började med den stående klossen:

m = 0, 135 kg

h = 0,1 m

g = 9,82 kg/m

E = 0,135 * 9,82 * 0,1= 0,13257 J

Sedan räknade vi ut den liggande klossens lägesenergi:

m = 0,135 kg

h = 0,037 m

g = 9,82 kg/m

E = 0,135 * 9,82 * 0,037 = 0,049 J

Skillnaden blir alltså:

0,13257 - 0,049 = 0,08357

Svar: Skillnaden i lägesenergi mellan den liggande och den stående klossen är ca. 84 mJ.

Malin och Siri

Nu är det något som inte stämmer riktigt i vår uträkning, kan du se vad det är?

Jordens storlek i modell!

Nu i veckan fick jag och Therese ett papper med några uppgifter som vi skulle lösa och vi har valt att lägga upp den första uppgiften.

(Bild: solen och Jupiter från rymden.)

Fråga: Om solen har en diameter på 10 cm, hur stor diameter får då jorden?

Lösning:

Solens verkliga diameter är 13,92*10^10 cm.

Jordens verkliga diameter är 12,8*10^8 cm

13,92*10^10 = Ca 109

12,8*10^8

Jorden är alltså ca 109 ggr mindre än solen. Då blir följande:

10 = 0.092

109

Svar: Om solens diameter är 10 cm skulle jordens diameter vara 0,092 cm.

Hallå!

Hej!

3 dagar av Fysik B

Hitills har vi haft 3 lektioner där vi har fått lite kluriga frågor som uppvärmning, utfört några experiment och sist men inte minst lärt oss hur denna blogg fungerar. Väldigt trevligt! :)

Hej hopp

Går inläg att ta bort ^^
Ska testat

slurp!

Jag är kaffesugen! nån annan? ^^

3e Fysik Lektionen

Under lektion 1-3 har vi fått göra ett grupp arbete och lite expriment och sedan har vi fått lära oss hur bloggen skall funka!

Välkommen!

Var så god och kör igång med att skriva inlägg och kommentera!

Vi har i vår uppgift beräknat skillnaden i lägesenergi hos en träkloss, då den placerats på olika vis, liggandes och ståendes. Vi använde oss av formeln:

E = mgh

Genom att använda oss av en linjal och en våg, tog vi reda på klossens olika höjd, samt massa. Vi började med den stående klossen:

m = 0, 135 kg

h = 0,1 m

g = 9,82 kg/m

E = 0,135 * 9,82 * 0,1= 0,13257 J

Sedan räknade vi ut den liggande klossens lägesenergi:

m = 0,135 kg

h = 0,037 m

g = 9,82 kg/m

E = 0,135 * 9,82 * 0,037 = 0,049 J

Skillnaden blir alltså:

0,13257 - 0,049 = 0,08357

Svar: Skillnaden i lägesenergi mellan den liggande och den stående klossen är ca. 84 mJ.

Malin och Siri

Nu är det något som inte stämmer riktigt i vår uträkning, kan du se vad det är?