Försök med långt aluminiumrör

Försöket gick ut på att man skulle släppa två järnbitar genom ett aluminiumrör en och en. Sedan hade man två magneter som man skulle göra samma sak med och se om man kunde förklara detta fenomen genom iakttagelser.

Järnbitarna faller rakt igenom utan någon förändring medans magneterna tar längre tid att komma ut från röret.

Hur kan det bli så?

Jo, det är så att det bildas ett magnetfält i röret då magneten släpps, det bildas induktion, då den laddade partikeln (magneten) rör sig i ett magnetfält påverkas den av en kraft. I aluminiumröret finns både positiva laddningar-atomkärnor och negativa laddningar-elektroner. Ger man aluminiumröret en rörelse genom magnetfältet kommer laddningarna påverkas av en kraft som har till mål att flytta laddningen i ledaren.
Det är de så kallade "fria" negativa laddningarna (laddningselektronerna) som kommer vilja röra på sig.

Detta fenomen då laddningarna rör på sig kallas för en laddningsförskjutning som då sker i röret och därmed så bildas en spänning mellan rörets båda ändar. I den ena änden av röret finns ett överskott av positiva laddningar och i den andra ett överskott av negativa laddningar.

Den magnetiska kraften som bildas av dessa två motladdningar i röret gör att den magnetiska karften uppåt bromsar in magneterna och gör att de faller långsammare. Det bildas ström i röret!